Om hungeråren som formade Sverige

Magnus Västerbro är författare, journalist och kulturskribent. Hans bok Svälten. Hungeråren som formade Sverige, om missväxtåren 1867-69, visade på jordbrukets och livsmedelsförsörjningens politiska sprängkraft och som historisk ödesfråga. Med Rysslands krig mot Ukraina – en av världens stora kornbodar – har blivit smärtsamt påminda orm hur sårbar världen är för störningar i den globala handeln och odlingen av våra livsviktiga livsmedel. Ett scensamtal och frågestund.

Om jordbruket som ger hopp för Afrika – och för oss

Madeleine Fogde är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, programchef för SIANI (Swedish International Agricultural Network Initiative, www.siani.se) och har större delen av sitt yrkesliv arbetat med frågor kring jordbrukets utveckling – särskilt i Afrika söder om Sahara. Av jordens två miljarder nya jordbor 2050 kommer de allra flesta att födas där. När Sverige inte kunde försörja sin egen befolkning i slutet av 1800-talet blev en fjärdedel av landets invånare ekonomiska flyktingar över Atlanten. Nu flyr människor från Afrika över Medelhavet till Europa. Att Afrika utvecklar sitt jordbruk och sina samhällen är en ödesfråga inte bara för Afrika – utan också för oss.
Madeleine bor i Vejbystrand och är medlem i Kultursällskapet.

Om ett jordbruk för evigheten – eller så länge solen lyser och det finns bönder på jorden.

Peter Sylwan (styrelseledamot i Kultursällskapet) är agronom, vetenskapsjournalist och författare, senast till boken Jordbruk för Jorden tillsammans med Göte Bertilsson. Vårt moderna jordbruk är en makalös succé – och ett ohållbart företag. Utan succén hade jordens jordar gett mat till fyra miljarder människor. Nu är vi åtta – men med ett jordbruk som inte är bra vare sig för haven, klimatet, den biologiska mångfalden – eller ens för jorden själv. Den försaltas, försumpas, försuras och förskingras, eller rinner och blåser bort. Ett jordbruk som är helt beroende av fossila drivmedel och kemiska tillsatser. Men nu växer det fram ett nytt jordbruk som inte hotar hav och klimat, gynnar mångfalden, odlar sin egen energi, och där Sveriges bönder odlar mat så det räcker åt 25 miljoner vegetarianer.

Ordbruk och jordbruk – om jordbrukets betydelse och samhällsroll i går, i dag och i morgon och hur jordbruket speglas i den politiska debatten.

Annika Åhnberg var jordbruksminister 1996-98, är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet och oberoende skribent och debattör, oftast med jordbruk i centrum. Men det mest livsnödvändiga vi har tar mycket liten plats i diskussioner om och förslag för samhällsutvecklingen. Våra livsmedel står för mindre än en procent av vår ekonomi. Men utan jordbruk försvinner de andra 99 procenten. Hur skapar man politiskt engagemang för en livsviktig fråga som syns och hörs så lite i vår BNP, politiken och samhällsdebatten?